Dynea får betalt för att inte förbruka el

Dynea får betalt för att inte förbruka el

Dynea förbrukar mycket elektricitet, men kan även använda andra energikällor för produktion av ånga. Denna flexibilitet tjänar bolaget stora pengar på.

– Vi är beredda att skära ner vår elförbrukning under perioder med hög belastning i elnätet. Vi får då betalt för att elen kan stängas av, även om så inte alltid sker, berättar Svein Brokke, Site Service Manager på Dynea.

Varje år förbrukar bolaget 130 GWh energi för att producera ånga. Anläggningen på Lillestrøm levererar inte bara ånga till Dyneas egen produktion av lim och andra kemiska produkter, utan även till andra bolag på samma industriområde.

Dynea använder flera energibärare för att producera ånga; spillvärme och procesströmmar, naturgas och elektricitet. Spillvärmen används som grundlast. Vilken energikälla som används därefter avgörs alltid av vad som för tillfället är mest lönsamt.

– Möjligheten att använda flera energikällor ger Dynea en flexibilitet som bolaget kan tjäna pengar på, säger Lars Petter Hansen, Key Account Manager på Entelios.

Han förklarar:
– Under perioder med hög förbrukning, till en kall vintermorgon, råder det brist på effekt. För att täcka en kraftigt höjd efterfrågan vid de mest extrema tidpunkterna under loppet av året, måste Statnett antingen bygga ut kapaciteten i elnätet för flera miljarder. Alternativt kan man skapa incitament för vissa av storkunderna att kunna minska sin energiförbrukning vid de aktuella tidpunkterna, säger Lars Petter.

Statnett köper effekt 
Incitamenten är på plats. Statnett köper effekt från marknaden under perioder med hög förbrukning. För kunder som Dynea, som periodvis kan upprätthålla produktionen utan att förbruka elektricitet, är detta extra intressant. Även företag som kan stoppa och starta produktionen med kort varsel utan att det påför extrakostnader, tycker att erbjudandet från Statnett är intressant.

Statnett sluter avtal med aktörer som representerar minst 10 MW i ett leveransområde. Entelios koordinerar ofta flera kunder som var för sig ligger under minimikravet i en gemensam offert. Därefter lägger man in bud på de olika geografiska marknaderna.

– Under perioder med milda vintrar kommer priserna att vara låga eftersom Statnett då inte behöver köpa effekt. Råder det brist på effekt kommer behovet öka och priset stiga. Statnett köper effekt för flera hundra miljoner kronor varje år. För varje MW som företagen bidrar med får de mellan 50 000 och 100 000 kronor, berättar Lars Petter.

Fem ånganläggningar
Dynea har totalt fem ångpannor med en samlad kapacitet på 56 MW. Av dessa utgör elpannan endast en anläggning på 12 MW.

– Vi utnyttjar energi från stora spillvärmekällor och procesströmmar för att producera ånga. Dessa levererar grundlasten. Dessutom kan vi växla mellan elektricitet och naturgas för att leverera topplasten. Vi har få kontinuerliga processer och kan styra produktionen så att vi inte behöver elpannan under ganska långa perioder, säger Svein Brokke på Dynea.

– Vi ser därför möjlighet att tjäna lite pengar utan att göra några stora investeringar. Oavsett detta måste produktionsutrustningen som tar över istället för elpannan vara i gott skick, fortsätter Svein Brokke.

Han gillar tanken på att utnyttja befintlig kapacitet i nätet.

– Genom att många aktörer samhandlar kan vi bättre utnyttja de investeringar som redan har gjorts. För oss är det avgörande att produktionsprocesserna inte blir lidande och att vi inte skapar problem för kunder och leverantörer och allt detta har vi sett till att ordna, avslutar Svein Brokke.