Augusti bromsade prisuppgången

Augusti bromsade prisuppgången

Priskurvan på el är på väg neråt trots att augusti hamnade en bra bit över snittet för de senaste tio åren.

Det är helt normalt att elpriset stiger från semestermånaden juli och fram till att vardagen börjar igen i augusti. Så blev det även denna sommar men prisuppgången i år blev lägre än vi har sett tidigare år.

I augusti landade elpriset i Norden på 36,11 €/MWh – något som är en ökning på 3 procent från juli. Trots det, när vi lyfter blicken och tittar på året sammantaget, är priskurvan på väg neråt. Då noterar vi att priset i augusti blev runt 10 procent lägre än det genomsnittliga elpriset hittills i år.

Zoomar vi ut ännu mer och tittar på augustipriserna för de senaste fem åren förändras bilden drastiskt: Då blir årets augustipris hela 21 procent högre än snittet. Utvidgar vi tidshorisonten till de senaste tio åren ligger priset i augusti 2019 runt 11 procent högre än det genomsnittliga augustipriset.

Förbättrad resursbalans
Men åter till 2019 – vad har hänt? Efter sommarens torra semestermånader har blötare väder under augusti sett till att avsevärt förbättra resursläget för vattenkraften i Norden.

Denna förbättring av den nordiska resursbalansen bidrar till att priserna här ligger lågt jämfört med elpriserna i Europa. Och prisskillnaden mellan Norden och Europa kommer att påverka import- och exportsituationen. Hittills i år har Norge faktiskt haft en nettoimport av el på 0,6 TWh. Normalt exporterar Norge el till resten av Norden och till Europa.

Import av el vänds till export
Import av el bidrar som bekant till att dämpa prisuppgången under perioder då kraftsituationen är ansträngd och där alternativet annars skulle ha varit att starta upp dyrare produktion av el – till exempel gaskraft.

Nu har det vänt eftersom resurssituationen håller på att förbättras och vi dessutom väntar rejält med ny vindkraft på marknaden i höst och vinter. Då ser lägre priser i Norge till att kraftflödet vänder från import till export.

Framtidspriserna slaktas
På kraftmarknaden hör man mest talas om spotpriset. Detta är ett pris som sätts timme för timme på kraftbörsen och den längsta horisonten är 24 timmar framåt i tiden. Utöver detta finns det även en separat framtidsmarknad där aktörerna på marknaden kan köpa och sälja kraftpriskontrakt många år framåt i tiden.

Det är summan av alla förväntningar som finns på marknaden som avgör priset på dessa kontrakt. Det betyder att framtidspriset ofta varierar i takt med priserna på råvaror som olja, kol och gas samt priset för utsläppsrätter. Alla dessa är viktiga insatsfaktorer för att elproduktion i Europa. Dessutom spelar förväntningarna om den framtida kraftbalansen i Norden in.

Under augusti har priset för att köpa el inför nästa år fallit med 15 procent, och ligger nu på ca 34 €/MWh. Detta är 10 procent lägre än snittpriset hittills i år. Och tittar vi ännu längre fram i tiden, till åren efter 2020, ligger framtidspriset ännu lägre.

Förklaringen ligger i marknadsaktörernas förväntningar om att Norden ska ha ett stort överskott av kraft som måste exporteras och därmed bör priserna i Norden hamna lägre än priserna i Europa.