Kanonsommar gav prishopp

Kanonsommar gav prishopp

Värmeböljor och liten nederbörd innebär lägre vattenkraftsproduktion och högre elpriser än normalt för juli.

Elpriset för juli slutade på 35,15 euro/MWh. Därmed hamnade det 25 procent högre än priset för juni och rejält över den vanliga prisnivån för juli. Det finns flera orsaker till det, men de flesta har att göra med sommarvärmen.

 

Värmeböljor

Den här sommaren har vi sett flera värmeböljor i Europa. Det innebär att miljontals elkrävande luftkonditioneringsanläggningar går för fullt stora delar av dygnet. Mycket av den elen kommer från gaskraft, där priserna har varit på nedåtgående under en tid. Nu har prisfallet på gas upphört, och dessutom har kolpriserna ökat i juli. En del av förklaringen kan vara att flera kärnkraftsanläggningar har tvingats stoppa produktionen på grund av att kylvattnet har blivit för varmt. På den tyska marknaden ersattes den brist som uppstod med lägre kärnkraft med gas- eller kolkraft. Och med ökad efterfrågan stiger priset.

 

Ökade utsläpp

Den gassande sommarsolen får effekter som sprider sig i kraftsystemet. Den ökade förbrukningen av fossila bränslen innebär ökade CO2-utsläpp. Det innebär att kraftproducenterna måste betala mer för de obligatoriska utsläppskvoterna för CO2. Dessa kvotpriser närmar sig nu en historisk pristopp och bidrar till att öka kostnaderna för den fossila kraftproduktionen. Resultatet blir högre elpriser för dig och mig.

 

Torrt i Norden

Det är inte bara på kontinenten som solvärmen har legat en bra bit över det normala. Samtidigt som svenska lokaltidningar tävlat om att rapportera nya värmerekord upphör mycket av vattenkraftsproduktionen i det fnösktorra sommarvädret. Vattenkraften ska sparas till vintern, och om något ska användas nu kostar det nästan lika mycket som de förväntade höstpriserna. Även dessa stiger naturligtvis på grund av de ökade elpriserna på kontinenten.

Med andra ord: Rekordvärmen får konsekvenser på olika nivåer på kraftmarknaden, och inte minst för kundernas plånböcker.