Vädret lurade alla – igen

Vädret lurade alla – igen

Värmerekord i februari ledde till ett onormalt stort fall i elpriset. Men det höga utgångsläget från januari gjorde ändå att elpriset hamnade över snittet.

Marknaden stålsatte sig för sträng kyla och skyhöga priser, men i februari kom värmen – och prisfallet: Efter nästan rekordhögt elpris i januari, med 53,78 €/MWh, föll det nordiska systempriset för februari till 45,86 €/MWh. Det är ett fall på hela 7,92 €/MWh – och ett motsvarande prisfall har historiskt sett endast skett två gånger tidigare.

Men eftersom utgångspunkten var den höga prisnivån i januari innebar inte det kraftiga fallet att priset landade på någon nämnvärt låg nivå.

 

Februari blev en rekordvarm månad

Värmeböljan kom som en överraskning för de flesta. Väderprognoserna för februari aviserade länge kallare väder än normalt, men det som skedde var raka motsatsen. Temperaturerna blev betydligt högre än normalt för årstiden och det över stora delar av Europa. I Storbritannien uppmätte meteorologerna hela 21 grader i februari, exakt ett år efter att den brutala köldknäppen "Beast from the east" fick energipriserna att skjuta i vädret.

Priserna för februari förväntades länge hamna på runt 60 €/MWh, men utan hög förbrukning och med en viss nederbörd blev det faktiska priset avsevärt lägre. Till viss del kan fallet förklaras av billig import från Tyskland.

 

Det nordiska priset låg över det tyska priset

Det tyska elpriset för februari blev nämligen lägre än det nordiska och landade på 42,82 €/MWh. Prisfallet från nyår var på den tyska marknaden inte mindre än 37 procent. Och eftersom kraftbörserna skickar varorna i riktning mot det högsta priset, ledde prisskillnaden under februari till import av el till Norden.

 

Kolkraften faller

Faktorerna som spelade in på det låga elpriset under februari var med andra ord mångfasetterade: Ett överraskande blidväder plus perioder med mycket vind som höll igång turbinerna samt ett markant fall i både gas- och kolpriser.

Kolpriset på den nordiska marknaden har fallit med runt 25 procent sedan i höstas, medan gaspriset har kapats med hela 40 procent. En av orsakerna till prisfallet på kol handlar om utsläppskvoterna för koldioxid som ska reglera användningen av utsläppskrävande energikällor. Priset på dessa kvoter lade sig på 1,5 euro under snittet for januari, mycket på grund av lägre kraftproduktion till följd av lägre elförbrukning. När det relativt sett produceras mer gaskraft än kolkraft reduceras utsläppen och därmed även användningen av kostsamma klimatkvoter.

Handelskriget mellan öst och väst bidrar också till att dämpa priserna vilket även den rådande osäkerheten kring Brexit-processen gör. Men det råder inget tvivel om vem som fick huvudrollen på energimarknaden i februari: Det var vädret som nu är mer oförutsägbart än någonsin.